El Salvador
Tjo bre.
Vi sitter för tillfället i en liten minibuss påväg till vårt centralamerikanska land nummer 6, El Salvador.(!!) Ganska härligt om man tänker på att vi egentligen från början bara tänkte vara i Guatemala. Fem bonusländer liksom.
Däremot verkar regnperioden hunnit ikapp oss... Japp, det regnar. Och regnar och regnar.☔
Vår egentliga plan var att åka ner till stränderna i El Salvador den sista veckan för att kunna njuta av lite sol innan vi åker hem. Vi får väl se hur det blir med det.
Btw, tack Mattias för gästbloggarpremiären! Ha en fortsatt fetnajs resa👍
Här är en bild från en annan gång det regnade lite i Köpenhamn:
En halv-vanlig torsdag och en ny vän.
Sista dagarna i Beijing
Sista dagarna i Beijing har varit helt fantastiska.
Måndags hände det inte så jättemycket förutom att vi var ett gäng på fyra personer som var på Pubquiz. Var så fruktansvärt dåliga, kop sist med stormarginal men fick ett tröstpris vilket var gratis kycklingarvingar. Så vi var nöjda och glada!
Tisdag så träffade jag Tina hon visade mig lite traditionsenlig gatumat, riktigt gott och billigt. Senare tog vi tunnelbanan till Sommarpalatset. Var otroligt fint och stort! Absolut värt att gå hit. Vi strosade runt i den fina naturen innan vi bestämde oss för att sitta ner vid vattnet lyssna på musik och läsa. Var så otroligt lugnt och fridfullt. En härlig känsla! Där satt vi i några timmar innan jag lämnade Tina för att möta upp Tracy. Tracy har hjälp mig med så mycket så jag bjöd henne på middag och bio som tack. Vi var på Lucky street var en fin gata, min bror och mamma skulle gilla det området. Det var slutet på en jättetrevlig tisdag.
Onsdag! Vilken dag! Vi var fyra person som raodtrippade till en litet område utanför Beijing där målet var att Bungejumpa. Själva området var otroligt fint, en sjö som slingrar sig igenom låga berg, grönska överallt och otroligt fint väder. Bara det var värd hela resan. Men vi ville spetsa till den lite så vi Bungee jumpade. En upplevelse jag alltid velat göra och det var bland de roligaste jag har gjort. Att falla handslös ner, den adrenalinkicken magiskt!! Efter att ha spenderat 2/3 delar av dagen där så åkte vi hem. 20:00 så var det hejdåmiddag för mig. 20personer samlades för att äta den godaste Beijing duck jag har ätit. Var en helt fantastisk kväll, efter måltiden gick vi till ett mini bryggeri som gjorde banan öl. Var mycket godare än det låter. Sedan gick vi mot Houhai sjön där vi satte oss ner och drack vin och pratade om minnen. Kvällen slutade med att jag och två personer testade på att bada lite. En otrolig härlig och fantastisk kväll. Ett bra sätt att säga hejdå till alla.
Idag, min sista riktiga dag så har jag besökt Temple of heaven och är nu hemma för att packa. Ska äta middag med en del kompisar som inte kunde komma igår.
Denna resa har varit helt fantastisk och jag vill inte åka hem. Har träfat så otroligt många människor som jag kommer sakna. Men sånt är livet. Ska dock bli otroligt kul att träffa familjen och vännerna i kalmar som jag har saknat mycket. Detta är mitt sista blogginlägg i Kina. Kommer sammanfatta resan när jag kommer hem till Sverige.
Rio Dulce
Och nu vidare.
Vi besökte Rio Dulce och Livingstone i början veckan (efter vår helveteslånga busstur på totalt 42 timmar längs med hela mexikanska gränsen.. Men mer om det senare.). Här låg alla hostel längs en flod och man fick sin egen privata båtsnubbe som skjutsade runt på en, mysigt!
Vi åkte den mycket berömda lilla båttrippen mellan Rio Dulce och Livingstone som gick mellan storslagen natur. Och vi kunde åtminstone njuta av den storslagna naturen på hemvägen.. på ditvägen njöt vi mest av den storslagna utsikten i form av en svart presenning (regnperiod som sagt). Livingstone hade inte mycket mer att erbjuda än svart befolkning (exotiskt mina vänner, mycket exotiskt) och en sjuuuukt god fisksoppa med havets alla läckerheter i, lokal specialitet minsann!
En annan dag åkte vi och badade i vattenfall. Världens enda (källa saknas) vattenfall där själva fallet är kokhett vatten (varmt källvatten ni vet) och vattnet nedanför är normalt tempererat.
Iallafall! Vi fick se landsbygden och åka kollektivt, alltid lika spännande! Sen skulle vi på en "stilla kanottur där ni kan slappna av, njuta av det klart blå vattnet, lyssna på tystheten och beundras av den storslagna naturen". Nä, inte riktigt. Regnet hade gjort vattnet bajsbrunt och vattenmassorna förändrade snabbt turen till en ofrivillig raftingtur med skruttig träkanot, klippklättring och kommentarer som "nu är det bara EN farlig passage kvar". För icke naturnördar som oss passade konceptet nog lite bättre. Vet inte vad israeliterna i båten tyckte men vi var nöjda.
Det var allt för nu, känguru!
Det här är en googlad bild från någon som gjort samma båttur som vi, så ni vet hur det såg ut.
Mitt namn enligt Cubana Airlines
Vi simmade ju med valhajar.
Eftersom vi inte fått kära Zamirs bilder än så googlar vi en åt er...
Men de kommer!
Så här var det, världens häftigaste djur.
(Vi blev dock inte uppätna som det ser ut att stackarn på bilden blir.)
Elin och Måns:
Se vad jag fick kära systerM att göra!!!
(Att hon sen inte stortrivdes hela tiden är en annan femma)
Men visst är vi väl stolta ändå!
En vanlig konversation mellan bästa vännerna...
(Maria menade inte det där alltså. OBS. Viktigt.)
CubaCuba!
Ko i Valle Vinales.
May på häst.
Maria och sin kompis hästen.
Gästblogg: Mathias i Ecuador!
Tänkte att vi skulle starta en liten gästbloggskategori, för vänner som vill skriva om sina resor men inte riktigt orkar/har tid att/(lämplig anledning) starta egna resebloggar. Här kommer ett första inlägg, enjoy!
Jag ser en by som jag levt i nu i en vecka. En vecka kvar av havets ljud när jag går en morgontimma eller vilken tid på dygnet jag än väljer att gå, springa eller försöker lära mig att stå på händer i sanden som sträcker sig i en timmes tid nar man springer. Jag testade en gång, men det var däremot inte smart att springa nar solen går ner bakom horisonten. När jag skulle vända om så var natten och ljus från de få hus som var utplacerade längs strandens utkant det enda jag kunde se. Mörkret hade redan funnit sin väg från dagens slut.
En månad har jag varit i Ecuador som är ett land som har så otroligt mycket i både natur, öppenhet, arkitektur och pengar. Vart jag än kollar ser jag hus som är halvfärdiga, smutsiga gator, människor som verkligen kämpar för att kunna överleva. Alla pengar verkar gå ut från landet eller i fickan på de få rika som finns här. Rika som nästan aldrig ger en hjälpande hand till de behövande.
Så kallt som jag beskrev situationen här är inte riktigt sant men för inte så länge sedan var det verkligen allvarligt. Jag ser ändå lite folk som har rest sig från smutsen och lite av de rika som hjälper då de kan. De som är fattiga trivs ändå för de har alkoholen som hjälp. Barnen är däremot helt underbara de kan spela fotboll med en tom vattenflaska mellan turisters ben och skratta och tror säkert det inte finns något mer att få som behövs för att ha roligt. De i sin värld har allt de behöver utan elektronikens fasta grepp.
Är nu i Montañita, där jag funnit mitt mål: att börja tänka tanken att det enda som krävs är tre andetag för att vi ska se det som vi redan vet.
/Mathias Pettersson-Sango
Sista helgen, Babyk
Vad gör Måns sista helgen i Kina jo detta:
Fredag så blev den en sista utgång. Middag med ett gäng personer och så utgång. Var riktigt trevligt som vanligt. Kommer sakna den billiga fejk spriten och uteställena där du kan vara precis som du vill. Beijings uteliv har varit det bästa jag varit med om. Fantastiskt!
Lördag så åkte jag och tre till personer till Tianjin- En stad nära Beijing. Var en väldigt fin och romantisk stad men tyvärr inte så jättemycket att göra. Tur man hade trevliga människor med sig.
Söndag var sista Haiken med haikgruppen. Var en bra haik men otroligt sorgligt. Jag kommer sakna Muren väldigt mycket, är så vackert och så bra träning att vandra. Men framfröaalt kommer jag sakna gruppen, har träffat oerhört många bra och roliga vänner. Vill verkligen inte lämna dem. När vi vandrade var det första gången jag fick smått panik över att lämna Kina. Alla dessa människor som har förgyllt min vardag ska jag bara lämna. Varför? Men sånt är livet.
Det var lite kort info om min helg. Kommande vecka är det fullt upp men mer om det senare. Här är lite bilder.
Gruppen som åkte till Tianjin
Tianjin eye.
Natvyn från Tianjin Eye.
Njuter med en flaska rött.
Eftersom man inte kan kommentera från bloggappen
...så vill vi bara elogera era tidigare inlägg kära kompisar!
Vår blogg är och förblir ett mästerverk!
Puss och kram till er.
Snart ses vi hörrni❤
(Finbild på köpet.)
Xian, BABY
Jag var ju också iväg till Xian i tre dagar.
För att komma dit åkte vi tåg i 12h i vanliga hårda sätten. Var inte det skönaste jag gjort men var en rolig upplevelse. Eller alltså den var ju inte så rolig bara mer en upplevelse. Vi var fyra stycken som gjorde denna resa tillsammans och hade otroligt roligt. Började dock lite spännande en av oss (inte jag!!) hade inte med säg sitt pass, och utan pass är det olagligt att resa och bo i Kina. Men fyra ungdomar lyckades lura kinesiska lagsystemet! Det ni! Jag var otroligt stor hjälp, stod i bakgrunden och stirrade argt på polisen, medan de andra pratade kinesiska. Aja här kommer lite bilder:
Såg en fin ljus och vattenshow
Ar en riktigt rolig resa! Xian vara fin stad dock i själva centrumet fanns det inte så mycket att göra. så tre dagar är helt utmärkt!
Nu är det bara en vecka kvar till jag åker hem!
Bildbomb 6: Första delen av djungeltrekken!
Livet i Sverige rullar också på, för er som undrar. Åker runt lite i Sverige och gör besök, har varit i Skurup några dagar och haft det bra. På vägen hem igår stannade jag i Malmö och lunchade med Ingrid, så kul att träffas igen! Och idag har jag varit och hälsat på Evelina i hennes totalt underbara lägenhet. Den är så fin så det är ej klokt. Riktigt mysigt med te och kladdkaka hade vi iallafall!
Tänkte lägga upp bilder från en del av djungeltrekken vi gjorde till Machu Picchu. Blir flera inlägg, för tog flera flera bilder. Så kan det gå! Trekken var nästan faktiskt min favoritdel av resan. Vi var ett litet gäng på 14 personer (= färre att hålla reda på för mitt virriga huvud), vi gjorde massa kul på dagarna (och på kvällarna, fast det var sånt kul man kan ha hemma också - typ biljardspel på byns enda bar som hade det passande namnet "the Only Bar"), såg underbar natur och bodde i gulliga byar på mysiga hostels. Jag älskar hostels. Nu vet ni det. Dessutom fick vi extragoda frukostar varje dag, som ingick i priset!
Valhajarna var så hääääär stora
Bara så att alla vet. Vi såg valhajarna och vi simmade med valhajarna. Sjukt stora djur, typ 10 meter långa, och vi kom så nära att vi kunde röra dom! Det ni!
Idag lämnar vi Isla Mujeres och sätter oss på bussen mot Rio Dulce. 20 timmars buss bara till Guatemalas gräns.. Vi kommer att ha så mycket kul.
Puss och så!
Hej vi lever och så
Hej världen!
Wazzzap?Hur står det till? Allt chill?
Vi har precis återvänt till Mexico efter nio uuunderbara dagar, utan internet, på Cuba. (Cuba=underbart. Inte att vi varit helt också hållet isolerade från omvärden. Fast även det har varit ganska najs faktist.)
Vilket otroligt land.
Vi har pysslar med lite av varje. Druckit mojitos, åkt gamla finbilar, ridit häst på tobaksplantage, badat i vattenfall och dansat massvis med salsa.
Så, vi har i princip gjort det man borde göra på Cuba.
Nu är vi tillbaka på Isla Mujeres för Valhajsspaning. (Woopwoop!👐👐)
Vi återkommer med lite dokumentationer om Cubaland.
Peace out!✌
Chenguu Baby!
Woop Woop
Hemkommen från Xian. En rolig resa men först tänkte jag berätta om resan till Chengdu
Jag åkte dit med en kompis vid namn Tracy. Hon hade släktingar vilket gjorde att vi kunde bo hos dem. Första natten sov vi hos hennes morbror. Ett pensionärspar med en ung dotter. Var mysigt att se hur ett äldre par bor i Kina. Väldigt primitivt men lättillgängligt. Den lilla dottern blev kär i mig så jag var Justin Bieber för en dag. Förstår att han tycker det är jobbigt. Andra dagen övernattade vi hos hennes kusin, ett ungt nyrikt par. Var väldigt stökig lägenhet med massa dyra saker huller om buller. Sista dagen sov vi i ett tempel men mer info om det. Vad gjorde vi under de fyra dagar vi besökte Chengdu
Första dagen strosade vi runt i staden och besökte en fin park/historisk museum. Var inte jätteförtjust i staden Chengdu, hade ett fint centrum men annars var det mesta rätt gammalt och lite kaotiskt. Dag två åkte vi till ett stort forskningscentrum för pandor! Var väldigt najs! Så söta och fina. Var två tvillingar som bråkade och de påminde otroligt mycket om mig och Max. Var en härlig dag där vi strosade runt i detta område. Dag tre åkte vi till ett känt berg där Yin och Yang religion startade. Så var massa tempel på Berget. Luften var så oerhört fräsch och det var väldigt fint. Men det bästa var på kvällen. Vi klättrade till toppen där vi sov över i ett tempel. Och efter middagen gick jag och Tracy utanför templet och sattes på en bänk och bara njöt. Var så tyst, enda man hörde var fåglarna, så fräscht och så fint. Vi satt där i timmar och bara pratade och njöt. Den harmonin man kände just då var helt fantastiskt.
Dag 3 så regnade oerhört mycket så vi tog oss ner från berget och sen bar jag mig hemåt. Var 4 roliga dagar. Pandorna och berget var höjdpunkterna. Bara en av de grejerna skulle vara värd hela resan. Något som också var helt fantastiskt var maten! Den godaste maten jag ätit i Kina!
Här är lite bilder: förhoppningsvis kan jag berätta om Xian resan imorgon.
Många bollar i luften
Hejsan hoppsan falleralla. När julen kommer ska vara enda unge vara glad
Har inte bloggat på ett tag då jag har haft det fullt upp. Har de senaste dagarna besökt den kinesiska staden Chengdu, där jag träffade pandor och var uppe på ett heligt berg. Kommer berätta mer om det nästa vecka. För ikväll åker jag till Xian med tre polare. Kommer bli min sista utflykt innan jag åker hem. Är bara två veckor kvar nu.
Tänkte dock berätta vad jag gjorde i helgen
Lördag så var det GREAT WALL MUSICLA FESTIVAL. 17000 personer massa Kinesiska DJ som man inte hade någon aning om. Och så ANDYC som tydlig är känd och David Guetta!! Var är rolig dag som dock började i kaos vilket vi dock förväntade oss, det är ju kina. Det störas kaoset var att ta sig dit. Var bussar som skulle föra oss till den kinesiska muren och det var ingen organisation. Ingen köning eller någonting det var bara att springa och jaga bussar och fightas och slåss. Tusentals ungdomar som springer efter bussar det var kul att se. Så eftertraktade är inte KLT hemma i Kalmar. Men när vi väl kom dig så var det oerhört kul. Bäst var David Guetta. Jag och en Hulin tog oss ända fram, det var en hård och jobbig väg men vi lyckades. Och det var fantastiskt, mäktig ljusshow, magiska människor och musiken var fantastisk. En härlig kväll med andra ord.
Söndags så var jag på en otroligt rolig haik. Men tyvärr var det en sorgsen dag. Sa hejdå till två av de bästa vännerna jag har haft här i Kina. Känns så lustigt att säga hejdå till vänner som man umgås så mycket med under denna period för vi kanske aldrig kommer ses igen. En tråkig tanke. Kommer bara bli mer och mer hejdån, är bara 2 veckor kvar till jag åker hem.
Det var lite om min förra helg när jag kommer tillbaka från Xian ska ni få höra mer om Chengdu och självklart Xian.
Hasta la korvas.
Dyka i museum
Hej goda folk!
Idag har vi haft vår andra sovmorgon på fyra månader!!!! Så sakrans najs det var ska ni veta.
Vi sitter för tillfället och snyltar gratis wifi på en trottoar på 'Isla Mujeres' i Mexico.
Förutom vår unika sovmorgon har vi även dykt idag. I ett undervattenskonstmuseum. Det låter väl spejsat. Båda två kan nog säga att det var ett av de häftigaste dyken vi någonsin gjort (inte för att någon av oss hittills har kommit upp i någon imponerande siffra av dyk, menmen..). På botten har de placerat massa coola statyer. Så simmade vi omkring och hälsade på dem.
Vi dök med ett på ytan helseriöst företag. Under ytan, halvseriöst...
"Hoppa ur båten så ses vi på botten sen. Jag kommer om en stund."
Och buddycheck. Vad är det??
Men de var sköna och vi dök grunt så det var inte såå illa.
Nu ska vi gå ner på stranden och äta mangosen vi fick av den gamle mannen som ständigt dyker upp vart vi än är. Han heter tydligen Dan men vi kunde kalla honom Carlos. Eller Carlitos.
Äta sand, armband.
https://cdn3.cdnme.se/3900814/6-3/pic_518da1149606ee5f2883b48d.jpg">https://cdn2.cdnme.se/3900814/6-3/pic_518da1149606ee5f2883b48d.jpg" class="image">
https://cdn1.cdnme.se/3900814/6-3/pic_518da11addf2b320641dbf63.jpg">https://cdn3.cdnme.se/3900814/6-3/pic_518da11addf2b320641dbf63.jpg" class="image">
https://cdn2.cdnme.se/3900814/6-3/pic_518da1809606ee5f560fdd34.jpg" class="image">
Bildbomb 5: Berg, stengubbar och färgglada kjolar.
Bygga sandslott
Maria ligger och solar på stranden.
Carolina blev sju år och rastlös igen.
Tadaah!
Tacos och konstiga hattar
Vi är i Mexicooo.
(Observera att allmänt folk faktist inte använder sombreros. Men de äter tacos! Halva rätt!)
Vi skramlade ihop våra sista beliziska dollar för att betala avgiften vid Mexicogränsen. Efter att ha vänt utochin på alla kläder och till och med tagit en sväng runt stationen på myntjakt fattades det tillslut ändå två dollar. Men vi bemötte gränskontrolanten med ett strååålande leende och frågade lite extra intresserade om hur just HANS kväll hade varit. Så vi fick klartecken trots pengabrist och lyckades helt enkelt flörta oss över mexicanska gränsen.
Vi är förövrigt i Tulum nu. Tydligen är stranden här klassad som "världens finaste strand" (källa DN. <--DNs ord, vår lag.) Nej men det visade sig faktist stämma. Helt sjukt fin strand!
Imorgon åker vi dock vidare till Cancun och Isla Mujeres. Vilket vår hud är tämligen tacksam för...låt oss bara säga att vi båda (ja, inte bara Carolina den här gången) har antagit en något rödare nyans. Inte mycket, men vi blev visst lite jämt småbrända över hela kroppen. Lite svidda som vi så fint väljer att kalla det.
Nu ska vi dricka te.
Ses, fez!
(Här har ni en "sombrero" - Maria är helt övertygad om att köpa en sådan. Carolina förstår verkligen inte varför...)
Belize och sånt skoj
Belize var fint. Och coolt. Och varmt. Och bra på alla sätt.
Vi hängde ett par dagar på Caye Caulker - en paradisö mitt ute i det Caribiska havet. Fint ska det va!
Och fint var det minsann. Första dagen hängde vi med på en heldags snorkelutflykt ut över bariärreven. Och vi såg mycket må ni tro; rockor, hajar, jättesköldpaddor, fiskar (det trodde ni inte va?) och ja; mycket, mycket mer. Dock missade vi våra vänner sjökorna, hela anledningen till att vi från början följde med på turen, men vad gör väl det om 40 år hej&hå! Dagen avslutades med en tur längs mangroveträsken där vi satt i fören på båten, drack drinkar (misstänkt likt vodka-fantaexotic-blandningen man hällde i sig när man var 16 år och saknade förstånd) och åt färsk ananas tills vi storknade. Fint.
Dagen efter, håll i hatten, flög vi över det mycket kända och beryktade blå hålet ("the Blue hole in Belize"). Då det för dagen inte fanns någon dyktur dit bestämde vi oss, tillsammans med en annan svensk tjej som vi lärt känna, att haka på James som ordnade flygturer dit i sitt miniplan (och detta till ett lägre pris än dykningen - vilken deal va?) och ja, självklart var det dundercoolt och ja, självklart är det en upplevelse som vi aldriiiig kommer att glömma! Vi flög riktigt nära vattenytan och vi fick chans att se både korallreven och det blå hålet (som förresten, om vi har fattat historisk rätt, är en fd. undervattensgrotta där taket rasat in och helt enkelt bildat ett jäkligt djupt hål) Tre nöjda tjejer och en James landade sedan på Caye Caulker en timma senare.
På kvällen packade vi ihop våra saker, tog en båt till Belize City (mindre nice ställe - undvik Belize City) och hoppade på en buss.
Belize var bra men äckligt dyrt. Därför gjorde vi våra plånböcker en tjänst och for iväg innan de gapade tomma och blev ledsna.
Hörs, Börs!(nu tänkte vi börs, som i pengabörs. Så att alla hängde med på det..)
En övernattning jag inte glömmer
I lördags var jag med om en lite rolig upplevelse. I fredags när jag la mig i sängen efter en utgång så trodde jag lördag skulle li en lugn dag, lite volleyboll och sen bara chilla men så fel jag hade. Vaknar upp med ett sms från Sam: Vi ska campa på muren idag. Spontan som man är så följer man med. Så efter volleybollen är vi sju
tappra krigare som åker mot kinesiska muren. Planen är att möta upp ett gäng där på 15 personer som åkte dit redan på förmiddagen. Problemet är bara att det börjar mörkna. Men väl framme vid foten av berget klättrar vi uppåt. Vi stångas mot utmatning och annat. Tillslut blir det dock becksvart, men det stoppar inte oss. Vi fortsätter kämpa och det börjar bli riktigt tufft, blir mer klättring än haiking. Efter cirka 2 och en halv timme så ser vi toppen närma sig och äntligen är vi framme, tror vi... När vi kommer upp ser vi att vi har klättrar upp på fel berg! Här finns inte någon mur. Och inte nog med det, det är ingen platt bra ställe att campa utan stora spetsiga stenar sticker upp från marken. Men vi har inget val vi gör det så bekvämt som möjligt och försöker sova. Även fast det inte blev som vi hade tänkt oss så var det ett roligt äventyr. Vi satt där och pratad om våra drömmar, om gud och världen. Drack lite öl, vin och annat gott vi hade med oss. Den stora nackdelen var dock att vi inte fick någon sömn.
Efter att ha försökt sova så gav vi upp och vid 4 tiden började kampen att hitta muren vilket vi slutligen gjorde. Det tog oss 14h att hitta dit men det var en rolig resa.
Inner Mongolia
Bonusbild på när Maria vinkar i Tikal
Varför inte åka lite till grannländerna också!
Och nu skulle vi vilja gradera oss inför framtiden (inte för att vi någonsin skulle svika er, våra trogna läsare, igen) men... Såhär ser våra planer ut för stunden (de ändras typ varje dag.. men för stunden.).
Imorgon tar vi buss till Belize sedan färja ut till Caye Caulker. Efter några dagar där tar vi färja till Mexico där vi tänker besöka ett par fina städer längst kusten på väg upp till Cancun där vi tänker ta ett flyg till Kuba (nu blev ni förvånade va? Vi också, men vi har träffat folk som ska till Kuba och kom på att vi också ville dit, så ja - vi tänker försöka!). Efter ett tag där flyger vi tillbaka till Guatemala City, upp till Rio Dulce och Livingstone och sedan ned till El Salvador. Vi avslutar resan med att besöka Antigua (måste säga adjö- det är ju vår hemstad) och huvudstaden med såklart.
Och allt det här ska då hinnas med på 5 veckor, önska oss lycka till.. Känns så himla sjukt att se slutet på resan och faktiskt behöva planera för att hinna allt vi vill.
Tiden går fort, innan ni vet ordet av sitter vi där hemma på picknickfilten i kohagen igen (där vi alltiiiid sitter ni vet) men först pasta med pesto och massa resplaner!
So long, kalsong!
(Yeah, det funkar!)
((Här får ni en bild där Maria arrangerar självutlösarkort och där Carolina är genuint glad över att titta på fågeln som flyger där uppe. Enjoy.))
TIKAL
Idag har vi gjort något riktigt fint. Vi har besökt världens andra största Mayaruin, Tikal (typ det enda som Guatemala faktiskt är känt för..). Vid 02:30 ringde alarmet och vid 03:00 gick bussen till tempelområdet. Efter en promenad genom djungeln kom vi fram till det största templet där vi sedan satt och såg solen gå upp över templen nedanför oss och hörde djungeln runt omkring oss vakna till liv.. (Poetiskt det där lät eller hur, men det var faktiskt ganska poetiskt) och vi måste erkänna en sak; vi såg inte solen gå upp, bokstavligt talat, det var dis i vägen, men det gjorde inte så mycket - men man ska ju inte ljuga som Måns hade sagt.
Vill ni läsa om Tikal, googla det, faktan blir antagligen mer rätt då. Vi besökte 90% av de 20% som gick att besöka.(Maria anser att detta är mycket viktig fakta...) Stört fint och stort och mäktigt och ballt och fränt och imponerande och VARMT var det iallafall (ni anar inte hur varmt det är; folk har seriöst legat på hostelet i eftermiddag, det är omöjligt att röra sig. Vi försökte trotsa det här med att gå och sätta oss på ett fik; sen satt vi där och höll på att dö. Maria svettades på halsen, Carro på vaderna, det är inte normalt. De tyska turisterna bredvid oss höll också på att förvandlas till små blöta pölar så vi passade in åtminstone, tur det!).
Tillbaka till tempelområdet. Tja, finns inte så mycket mer att förtälja. Vi hade kul med foton tillsammans Tikals huvudtempel och uppskattade vår vandring genom djungeln. Det var väl det.
Ikväll blir det att somna tidigt, imorgon åker vi till Belize kl 05:00, skönt med sovmorgon!
Tjosan Trosan!
(Vad säger ni om att byta ämne på hälsningsfraserna kompisar?)
Grottor och sånt skoj
Vi har besökt två grottor också. Och inga mesgrottor, utan stora sådana. Den första låg en bit utanför Lanquin och fortsatte 500 m in i berget (fortsatte säkert längre men det var där lyset slutade och det var dags att börja kravla..). Vi vandrade runt, tittade på stalaktiter och liknande (vi minns inte det andra ordet) och försökte tjuvlyssna på en guidad tur som gick precis framför oss - bra tips till snåla resenärer som vill spara pengar. När det blivit mörkt släckte de lyserna i grottan och alla miljoner, miljarder fladdermöss som bor där inne strömmade ut ur grottmynningen där vi hänförda stod och tittade med några andra turister i och aktade oss för fladdermusbajs.
Den andra grottan besökte vi efter Semuk Champey. Alla i gruppen fick varsitt stearinljus som på riktigt blev vår enda livlina, för sen klev vi i vattnet som fyllde grottan och simmade/gick/klängde om vartannat ca en kilometer in i grottan med detta ljus som enda chans att orientera oss. Och det var häftigt må ni tro, riktigt häftigt. De hade liksom inte fixat till grottan utan det ingick att hoppa från klippor, klättra på klippor, tränga sig genom små gångar.. Skor rekommenderas starkt till detta, vi körde barfota och ja; det finns en hel del vassa klippor under vattenytan.
Bästa på dagen var när vi och tre till hamnade före gruppen och stannade för att vänta in dem och de aldrig dök upp. Här kom alla dessutom på den otroligt roliga leken att blåsa ut varandras ljus vilket tillslut ledde till att Carolina sprang för livet för att rädda sitt, och vår allas, chans till att lyckas orientera sig tillbaka för att hitta resten av gruppen - vilket vi också gjorde vid ett ställe där det tydligen var dags att vända. Guidens inställning var att "jag ropade men ni hörde inte det", ett svinn på fem små turister var liksom inte så viktigt. Men vi kom ut, glada och nöjda och med en riktigt fin upplevelse att förevigt bära i bagaget av minnen (försökte mig på en Måns-avslutning..)
Hey, Semuk Champey
Och så tillslut, var det dags för ett av våra main-missions på den här resan.
Semuk Champey.
Vilket ställe! Det är en flod som rinner under en 500 m lång sten. Själva stenen är Semuk Champey. På denna sten bildas som "naturliga pooler" där man kan bada och åka rutchkana i vattenfallen - vilket vi gjorde såklart.
Värt att nämna är också vår 45 min långa "hike" upp till utsiktsplats över området. Vi vet inte om det beror på våra otränade kroppar eller på värmen, men jäääkla, det var jobbigt!
Lite bilder dåva:
Vi kanske ändå inte ska bli ornitologer
Kära allmänhet och läsare,
På grund av diverse anledningar har vårt bloggande på sista tiden inte varit lika hettande och troget regelbunden som förut. Vi beklagar i allra högsta grad.
Men.
Här kommer vårt försök till gottgöring. Nu när internetet förhoppningsvis tillåter gör vi något utav en bloggrazzia.
Håll i huvan!
Efter vår mycket givande och otroligt intressanta vecka på Cobáns nationella sjukhus tänkte vi att "natur är ju najs". Så vi drog ut på en Quetzal-skådar-tur.
Himla fint, vi såg inga Quetzale r(Guatemalas nationalfågel) men vi gick omkring i djungeln iallafall.
Nej förrästen, där ljögs det. Vi SÅG faktist en död, uppstoppad fågel. Den hade tappat sina fjädrar och så men de sa att det var en Quetzal så då kör vi på det! (Maria kommenterade av artighet det fula fanskapet med "Que boniiito!" (.....))
Vi bjuder på en googlad quetzal:
Gruppbild!
Bildbomb 4: Uyuni saltöken
Men: bilder från saltöknen i Uyuni!
Christoffer hoppar.
Nu ska jag:
Tvätta moppe
Ringa viktiga samtal
Fundera på lunch
Ben, Park och lite sådant
Glömde berätta för våra bloggläsare att jag åkte iväg Inner Mongolia i fyra dagar. Berättar mer om det senare.
Innan jag åkte iväg så passade jag på att äta något som var riktigt gott! Lamm ben. Man fick ett helt Lamm ben som man självgrillade vid sitt bord! Det var jag, Samuel och Tsoa. Var riktigt gott och trevligt. Vädret var perfekt varmt, restaurangen låg i ett mysigt Hutong-område och maten var mumma. Detta rekommenderas starkt.
Jag hann även med att besöka en övergiven Nöjespark. Denna nöjespark var planerad att bli den största i Asien men på grund av pengabrist så lades den ner. Parken har sedan stått tom men nu har de börjat att förstöra den. Därför passade jag och 10personer till att besöka parken. Vi klättrade upp i ett ofärdigt slott och myste. Var fantastisk vy uppifrån och otroligt träligt. En av människorna hade med sig gitarr så det blev allsång. En otroligt rolig dag, med fantastiska människor!
Här är lite bilder:
Sam och Thosa hugger in!
