< Till bloggens startsida

En liten lista jag knåpade ihop under resans gång

Fy vad händelselöst livet känns när man är på samma ställe hela tiden, inte träffar nya människor och inte behöver fundera över tågbyten, budgetar eller om man har glömt sätta på sig magväskan innehållandes pass, biljetter och försäkringskort. Men lite händer ju även här hemma! Imorgon ska jag exempelvis öppna på Ica för första gången sen vi kom hem. Och ikväll ska jag typ ut och gå. Riktigt spännande liv!

 

Satt och läste lite i min resedagbok nu och hittade en lista med saker jag tycker symboliserar vår tågluff. Här!

 

Att Tågluffa Är:

- Att dricka tolvkronorsvin ur snabbkaffedoftande plastkåsa och sminka sig i fickspegel.

- Att gå längs en strandpromenad (eller annan valfri väg), välja ut platsen med finaste utsikten och sätta sig ner och bara njuta.

- Att ha termos med varmvatten + några paket pulversoppor i väskan så fort man ska nånstans.

- Att äta julkex, torra mackor utan pålägg och lite för starkt te till frukost.

- Att bli överlycklig när man upptäcker att den billiga restaurangen faktiskt har TRÅDLÖST INTERNET.

- Att göra sig riktigt hemmastadd i varenda liten tågkupé.

- Att hela tiden ha nya, spännande platser framför sig och aldrig tröttna på ett ställe.

- Att gå upp före alla andra, packa ihop sina saker i en ryggsäck och vandra iväg längs gatorna för att hinna med ett tidigt tåg.

- Att sova på en packe ryggsäckar på golvet i ett skruttigt, skumpande nattåg.

- Att träffa och dela erfarenheter med folk från alla världens hörn.

- Att tycka att en "bra frukost" består av enbart bröd, vatten och ... bröd.

- Att kunna slå sig ner på marken lite var som helst, för "våra kläder är ändå så skitiga".

- Att sitta på ett tåg någonstans och prata minnen från resan som om de hände för jättelängesen, typ "minns ni kaffet vi tog i Maastricht?"

- Att varje kväll gå igenom varenda liten brödbit man ätit under dagen för att se om man lyckats hålla dagsbudgeten.

 

Så. Nu är det dags för mig att göra något vettigt. (Det säger jag alltid, men det blir sällan så vettigt som jag tänkt mig). Vi ses!

 

 
Ganska fint har vi ju det faktiskt hemma också såhär i höstetid.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?
Trackback
RSS 2.0