... jag är i Stockholm! (Det är Måns också förresten om någon undrar vad han har för sig. Fast han är på annan, okänd, Stockholmsort).

Såhär ser min lördagkväll ut:

Hoppsan! Vi gick inte alls i St. John's Park. Jag var felunderrättad. Vi var i St. JAMES Park. Så tokigt kunde det tydligen bli i morgonförvirringen igår. Men struntsamma, här är lite bilder!

 

Hej allihop (alla 6 dagliga lasare)!

Vi har det bra har borta i London, idag tog vi chillmorgon och spenderar den nere i hostelets bar/reception dar vi noga kollar in de andra boendenas skor for att forsoka komma fram till vilka som bor i vart rum. Vi bor i ett rum med tva illsnorgrona trevaningssangar, och hittills har vi inte fatt sa mycket som en glimt av ansiktena pa vara fyra rumskompisar. De sover hela tiden! Eller sa sover vi nar de kommer hem mitt i natten och ramlar runt och for oljud som om deras liv hangde pa det. (Idioter.) (Skojar bara.) Dessutom fick Elin och jag turen att hamna i varsin mittensang, vilket innebar att vi maste dyka sa smidigt som mojligt in i och ala ut ur sangarna, och dessutom att vi har snarkande man av okant ursprung bade i sangen over och under. (En vet vi dock ar fran England, inte for att vi nagonsin traffat honom i vaket tillstand utan for att han ratt som det var borjade skrika diverse svordomar i somnen igar natt). Och vi gar alltid upp forst, hurtiga som vi ar, sa att smyga har vi fatt ovning pa! 

Senare idag ska vi traffa Ellen, efter att hon slutfort sina jobbsysslor, och aka till Camden. Blir nog bra! Hoppas pa att understallet varmer lite battre an tidigare dagar har, London ar KALLT!   

 

Och vet ni vad? I forrgar var vi och sag Lejonkungenmusikalen! Det ni. Helt fantastisk var den, saklart. Och igar at vi brakbrunch pa The Breakfast Club (och var sen matta hela dagen), var pa matmarknad, fikade med utsikt over Themsen, sag en kvinna med en HEL rav pa huvudet och hittade en riktigt stor och labyrintliknande australiensisk bar. Nu lyser solen in genom det halvrena fonstret, sa nu ska vi ut! 

 

Hej ni som inte varit här innan! Tänkte bara reda ut eventuella förvirringar eftersom det mitt i det spännande reseskrivandet från Centralamerika ligger ett inlägg om ... London. Detta är alltså inte BARA Marias och Carros Guatemala-blogg, eftersom även Måns och jag bloggar lite sådär ibland. Tids nog kommer ni till exempel ha möjligheten att läsa spännande inlägg om Måns liv i Kina. Bra va? Stay tuned!

Yes! Nästan en vecka av min vår är planerad! På onsdag åker jag och min vän Elin (ja, vi har samma namn och det är jättepraktiskt när vi ska presentera oss) till London! Där ska vi träffa au pair-Ellen, besöka Brick Lane-marknaden och ha det allmänt bra. Dessutom ska vi bo här:

God jul önskar jag och Carro!

 

Hej på er!

Vill inte skräpa ner med tråkiga hemma-i-Sverige-inlägg nu utan mest berätta att jag håller på lite smått med att försöka planera upp min egen vår. Bland annat gör Måns och jag vårt bästa för att hitta en billig resa till London så att vi kan hälsa på Ellen, och jag har funderingar på att antingen söka jobb för en månad eller så, eller att använda min lediga tid framöver åt att åka och hälsa på kompisar utspridda över Sverige.
Och sen, förhoppningsvis och tumhållningsvis, åker även jag ut på en spännande resa! Vad det blir säger jag inte nu, mest för att jag har så helsikes svårt att bestämma mig. Men jag filar på planerna och kommer längre varje dag som går. (De dagarna det inte går bakåt p.g.a. ny idé ...)

 

Så, det var mitt liv just nu! Gör även mitt bästa för att inte tänka på hur lång tid det dröjer innan jag får återse mina kära, fina, underbara Guatemalianer igen. Hoppas ni tar hand om er och är försiktiga och inte går ut på egna små nattrundor i mörkret. Akta er för kidnappare, dålig mat och mygg. Tur ni har en gnutta vett i huvudet båda två och är utrustade med varsitt myggnät.

Puss och sådär!

Lovade min kära vän Maria att uppdatera om eventuella spännande händelser på jobbet, eftersom hon brukar tycka att de är rätt underhållande. (Tidigare har jag bland annat pajat kassan, låst in mig på lagret, tappat chokladpudding på halvglad kollega och backat in i varutransportlastbil ... Och det är bara ett urval).

 

Härom dagen hände det igen - jag råkade stänga in mig själv i grönsakskylen. Jobbade ett bra tag på att försöka ta mig ut, men det gick inte så bra eftersom jag ställt femtio kilo bananer utanför svängdörren (som inte hade handtag) innan jag glatt vandrade in för att leta grönsaker. Det gick ju komma IN, men inte UT. Hann precis börja fundera på exakt HUR pinsamt det skulle vara att ringa på interntelefonen och be svarande medarbetare att komma och släppa ut mig, men så lyckades jag tillslut öppna genom att sticka in handen under dörren och dra. Så jag överlevde och slapp dö pinsamhetsdöden.

 

Så kan det gå. Ni kan ju alltid passa på att ta lärdom av detta! Med andra ord, tänk på var ni ställer bananlådorna innan ni besöker kylrummet.

Nu ska jag lyssna på musikhjälpen. God afton.

Ovan: Dagens budskap.

 

Hej allihop! (?)

 

Carro och jag sitter hemma hos Carro med varsitt glas vin, lyssnar på reggae och funderar på att kanskeförmodligeneventuellt gå ut snart. Martin är i stan! Dock är inte Måns här, för United spelar. Och vår allas kära Maria är i Afrika så hon är inte heller med. Och Simon är ... Hemma. Men imorgon ska han knalla ut ur sitt lilla bo, för imorgon är det bakdags i Igelösa! Vi taggar något förfärligt. Julbak och julöl liksom. Kan ju inte bli annat än perfekt. 

 

Nästa: KM! (Vi ignorerar faktumet att alla där kommer vara två år yngre än Elin och ett år yngre än Carro.) 

 

Ps: Idag har vi hämtat mynta i trädgården till en helgod drink. I TRÄDGÅRDEN. Det är SNÖ i trädgården. 

 

 

Här sitter jag på mitt alldeles snart nystädade rum och dricker te med det mycket exotiska namnet En Burmesisk Kyckling. Inte helt säker på att det är något man kan köpa på Gerdas Te och Kaffehandel. Inte helt säker på att det inte innehåller tvivelaktiga ingredienser. Fick det i julklapp av Carolina förra året och jag misstänker att hon knåpat ihop det själv ...

 

Hej hörrni!
Har ju lovat Maria att blogga lite då och då så att hon vet vad vi har för oss här hemma i kylan, så då gör jag väl det nu tänkte jag. Idag fick jag faktiskt lust att göra lite nytta! Denna oväntade känsla yttrade sig i lövräfsning, äppelplockning, jobbsök och CV-fix. Har varit riktigt effektiv om jag får säga det själv, så nu kan jag ju återgå till mitt vanliga, bakåtlutade tempo igen ett tag framöver.

 

Och så har jag haft besök också! Ett riktigt, riktigt äckligt besök i form av en stor, surrande, fetslö fluga som har surrat runt i taklampan här över mig ungefär halva dagen. Då och då bestämde den sig dessutom för att dyka upp ur lampan och rikta ett högljutt, målmedvetet flyganfall mot mig och sedan fastna i mitt hår, innanför min tröja eller på annat lämpligt ställe. Och sedan har det aset försvunnit spårlöst ett tag innan hela proceduren med lampsurrande och luftangrepp upprepats. Jag har iallafall fått lite motion genom att viftande och småskrikande gång på gång fly från datorn ut i köket för att bli kvitt denna helvetets skapelse.

 

Sen kom pappa med senaste numret av Svensk Jakt och slog ihjäl flugjäkeln. Så nu har jag lugn och ro igen, tack pappa!

 

Det var väl kvällens nyheter. Återkommer om det händer något mer spännande!

(Usch.)

Idag började allas vår dag med en liten aning för mycket intagen mat. Det var nämligen dags för sista allihop-hänget innan Marias avresa till Afrikat! Så det firade vi med hotellfrukost på Slottshotellet. (Nä skojar, klart vi inte firade, vi tog bara ett fint farväl-vi-ses-snart-igen). Det var gott! Men inte lika gott som Scandics. För på Scandic har de bacon.

 

Annars då? Annars gör jag mitt bästa för att planera upp mitt framtida liv. Alla mina tre bloggkompanjoners våraktiviteter är så gott som klappade och klara, och här sitter jag och har iiingen aaaning! Det finns ju så MYCKET man kan göra och så lite tid att bestämma sig! Men det är en härlig känsla ändå - att nu kan jag göra nästan precis vad jag vill! Coolt. Dags att uppfylla drömmar, så att säga. Eller iallafall dags att testa något nytt. Eller något i den stilen, vet som sagt inte alls. Så det är kanske dags att börja fundera snart.

 

Men först ska jag se ett (eller två) avsnitt av Vänner. Och sen kanske städa mitt rum. Hejsvejs!

Fy vad händelselöst livet känns när man är på samma ställe hela tiden, inte träffar nya människor och inte behöver fundera över tågbyten, budgetar eller om man har glömt sätta på sig magväskan innehållandes pass, biljetter och försäkringskort. Men lite händer ju även här hemma! Imorgon ska jag exempelvis öppna på Ica för första gången sen vi kom hem. Och ikväll ska jag typ ut och gå. Riktigt spännande liv!

 

Satt och läste lite i min resedagbok nu och hittade en lista med saker jag tycker symboliserar vår tågluff. Här!

 

Att Tågluffa Är:

- Att dricka tolvkronorsvin ur snabbkaffedoftande plastkåsa och sminka sig i fickspegel.

- Att gå längs en strandpromenad (eller annan valfri väg), välja ut platsen med finaste utsikten och sätta sig ner och bara njuta.

- Att ha termos med varmvatten + några paket pulversoppor i väskan så fort man ska nånstans.

- Att äta julkex, torra mackor utan pålägg och lite för starkt te till frukost.

- Att bli överlycklig när man upptäcker att den billiga restaurangen faktiskt har TRÅDLÖST INTERNET.

- Att göra sig riktigt hemmastadd i varenda liten tågkupé.

- Att hela tiden ha nya, spännande platser framför sig och aldrig tröttna på ett ställe.

- Att gå upp före alla andra, packa ihop sina saker i en ryggsäck och vandra iväg längs gatorna för att hinna med ett tidigt tåg.

- Att sova på en packe ryggsäckar på golvet i ett skruttigt, skumpande nattåg.

- Att träffa och dela erfarenheter med folk från alla världens hörn.

- Att tycka att en "bra frukost" består av enbart bröd, vatten och ... bröd.

- Att kunna slå sig ner på marken lite var som helst, för "våra kläder är ändå så skitiga".

- Att sitta på ett tåg någonstans och prata minnen från resan som om de hände för jättelängesen, typ "minns ni kaffet vi tog i Maastricht?"

- Att varje kväll gå igenom varenda liten brödbit man ätit under dagen för att se om man lyckats hålla dagsbudgeten.

 

Så. Nu är det dags för mig att göra något vettigt. (Det säger jag alltid, men det blir sällan så vettigt som jag tänkt mig). Vi ses!

 

Det var inte jag som gjorde "pankakor". Det var någon annan, och jag misstänker Maria.

Bara så alla vet liksom. Jag får klara mig utan pannkakor ett litet tag till! Idag åt jag till exempel morotssoppa istället, på Alexis Café. Med en saknad Annie. Jättegott!

Nu när mina vapendragare skrivit varsitt inlägg kanske det är dags för mig också att visa att jag lever. Det gör jag! Jag har precis fått i mig en stor kopp kaffe med kardemummasmak, och nu sitter jag i min morgonrock alldeles för sent på dagen och lyssnar på radio. Lite trevlig omväxling att faktiskt förstå vad som sägs. Fast jag skulle byta ut det mot att komma tillbaka till Istanbul och fortsätta resan när som helst!

 

Och fy vad tomt det är att vara bara en igen! Att inte kunna utbyta skratt och minnen från tidigare stopp på resan, för hur fantastiska mor och far än är har de ju inte så stor aning om vad jag pratar om när jag nämner Santa Superstar Number One, den jättestora oxen på hallbordet eller Polisen-som-haft-11-flickvänner-och-fyller-år-28-maj. Och att helt plötsligt ha skiljts från två tredjedelar av en själv känns helt fel. För det är så det känns. Vi har liksom vuxit ihop till en människa med tre personligheter, fast utan DID-diagnos.

 

Nu, mina vänner och andra trevliga, ska jag sätta igång att tvätta mina äckliga tågluffarkläder. Kommer behöva duscha grundligt bara efter att ha tagit i dem, men det ska bli skönt att kunna ha på sig dem utan att behöva känna sig som en säck sopor.

 

Förresten! Jag har glädjande nyheter. Trots stora ansträngningar från gangsters runt om i Europa att stjäla varenda kamera vi försökt bära med oss, har vi ett minneskort kvar som de inte lyckats snappa åt sig. Och detta lilla stycke plast visade sig idag innehålla tre av de viktigaste delarna i vårt lilla filmprojekt! Bra va?

Men som sagt, tvättdags. Vi ses.

 

Oj! Såg nu att de andra pyntat sina inlägg med bilder, och det var ju fruktansvärt fint. Då måste jag också! Här är till exempel en bild på oss framför en utsikt över Sarajevo.